DNO

Tidigt imorse erkände jag en sak för mig själv.. Jag gjorde dig fel. Jag inser nu.. trots att du var den enda människan jag har släppt in i mitt liv, skalat av mig för och kunnat se en framtid med.. Du är inte saknad. Jag är känslomässig avstängd, hela den tiden i mitt liv är idag ett vakuum.. ett svart hål. Men jag inser nu.. du var inte den enda, jag slet oss i stycken.. lika mycket från mitt håll. Jag hade sett för mycket av livet, du för lite. Om vi träffades idag.. skulle du låta bli att svika mig? Eller tvingas omständigheterna i våra liv att såra varandra oavsett tidslinje, plats, situation..





Dan Black- Wonder