Jag kommer att från och med nu att fortsätta skriva inlägg på min facebook sida Dno, vi ses där.

 

-------> http://www.facebook.com/pages/Dno

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi är mer än atomer och molekyler.. Vi är mer än delarna och större än helheten.. Det finns elegans och tillfällighet.. till och med det sublima. Vi är mer än blod och ben, mer än mat och vin, än alla tidningar och urklipp.. pappersmatning som om de kunde läsa våra hjärnor. Vi är mer än bevis och omständigheter, mer än samlade verk av erfarenhet och försök av tonåren. Vi är mer än smärtan och tortyren av varje ansträngd, ohörd andedtag. Vi är mer än molekyler, säger jag till mig själv.. Jag hoppas att jag en dag kan börja tro på allting.

 

 

 

 

 

Jag flyttade ut från lägenheten som jag flyttade in i för 2 månader sen, lämnade kvar alla möbler. Jag har nu ställt mina 2 kartonger i ett rum. Halva min garderob hänger på galgar och den andra halvan ligger kvar i en resväska. Kom hem igår och försökte få lite ordning, har inte varit hemma på 2 veckor, men det gör mig inget egentligen, varit överallt och sovit överallt..

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag kände verkligen någonting när jag såg dokumentären searching for sugar man.. drunknade i alla mina minnen, iden som skapade mig. Som gav mig livet jag lever idag. Jag sitter på jobbet och njuter av min rast, äter min macka och känner en överväldigande känsla av ren lycka. Hur många gånger kan du upp vakna i en serietecknad bok och plantera blommor?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

...kliga drömmar.. du vet den där drömmen när du inte längre kan skilja mellan dröm och verklighet, eftersom det du känner blir helt enkelt för verklig. Jag har drömt om honom flera gånger.. lika verkligt varje gång. Hans tomma nedknarkade ögon och vassa kindben får honom att likna ett skelett. Vi möts alltid upp i en mörk framtid som mänskligheten lagt i ruiner. Konstigt nog har vi aldrig träffats på riktigt, vi råkar alltid befinna oss på olika platser i Sverige när det händer saker.. men det mötet är oundvikligt. Undrar.. kommer vi att passera varandra som främlingar eller känna det vita ljuset och födas om på nytt?. En sak är jag säker på.. han kommer att rulla ihop en cigarett och fylla sina lungor med rök.

 

 

 

 

 

 

mellan

Dita Von Teese, Agent Provocateur, Joy Division, Shakespare`s sisters, Ian Curtis lyrics, politics... need I say more. Fucking love this sheet!

 

 

 

 

 

 

Han drar sina slitna fingrar genom det svarta skägget....

 

Min tid har passerat. Mina kanter är skarpa, torra och rivna. Men jag säger till mig själv.. Ett löv som blåser i vinden är bättre än en stillastående.. Ändå finns det ett eko inom mig som lyssnar och spelar in allting i ett syfte att spola tillbaka, och spela upp i repris. Det påminner mig utan nåd.. Evighetsmaskinen är fortfarande besläktad med de stående, de längtar efter att få stå stilla.. och ännu en gång rasar jag..

 

 

 

 

 

 

 

Han tar sig en titt runt i rummet, killen lämnar aldrig pokerbordet, han förblir uttryckslös. Han tittar in till badrummet och frågar vad som har hänt.. Jag  råkade tappa ett glas förklarar jag. Han tar en handuk och slänger den på golvet i badrummet och börjar sopa. Jag sätter mig ner på hotellsängens kant och ser på.. får en känsla av att han inte tror mig. Såg så mycket fram emot att se honom igen och nu är han här.. Men vissa saker i livet är inte menade att vara, känner ångesten bygga upp inuti mig. Jag reser mig och går runt sängen, lägger handen bakom min rygg och drar ner dragkedjan på min klänning.. Han ler.