DNO

Jag gick förbi min gamla skola igår.. Jag hade alltid en mycket speciell relation till min gamla fotolärare.. bestämde mig för att gå in och säga hej. Vi möttes i hallen i den långa korridoren. Vid första ögonkastet såg han tidlös ut.. som om tiden hade stått stilla alla åren vi inte hade talats vid.. Men det var endast för en halv sekund.. Idag har Thomas en käpp för att orka stå upp och hans hår är gråare.. Men en sak förblir desamma.. människans personlighet.. Han blev glatt överraskad och kramade om mig länge..

Vi satte oss ner på hans kontor och hade en konversation om de senaste åren i våra liv, sen visade han mig dem renoverade lokalerna. Vi slutade i lärarrummet där vi tog en fika och pratade om olika ämnen som musik, drömmar, konst, religion och astronomi..

Dno- Jag är här ett tag.. Vad ska vi hitta på? Konstmuseet?
Thomas- Det du.. det är ett måste.