Feb. 17, 2011


Jag tar ett långsamt steg bak.. tystnad. Min pappa berättar vad som har hänt.. den vithårige gamla mannen rör sig inte.. Hans kropp fryser till och slutar andas, hans blick dör långsamt. Sen slår det honom och han faller ner på golvet i hallen. Pappa sätter sig ner och gamlingen kryper in i hans armar, en omfamning ord inte kan beskriva. Ett skrik utan ord, en vädjan utan nåd.. en mördad son. Jag går ut och lämnar de två ensamma, stänger långsamt dörren till sorg..







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0