Ett gammalt kort vittnar om...

En stjärnklar natt för många år sen...

Sen vinterkväll, den frusna isen hade fallit ner från himlen, pudersnö i kylan. Ute i förorten, betonghus med tusentals syrianska julpynt i alla fönstren, några små barn springer runt. Min bror och storasyster hjälpte till att bygga en snögubbe. Trots att miljoner små iskristaller klängde sig fast vid oss när vi knuffade varanda in i snön, frös ingen av oss... Jag inhalera ren varm kärlek. Döva var vi till mamma ropa på oss, varm mjölk med nybakade bullar väntade....

Klockslagen stannade för de timmarna vi va ute och lekte på gården. 
De sexuddiga himlakropparna uppe i skyn vittnade något mycket vackert och oskyldigt, en sen vinternatt för många år sen...



Hann inte fixa bilder idag, får ta det imorn, la upp lite gamla...




















Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0