???
Jag har bråttom ner till bussen, ska träffa några vänner och leka med hundarna. Öppnar lådan till nattduksbordet... fyra olika legitimationer med olika bilder, bilderna säger att det är jag, men plastkortets information säger något annat. Jag har så svårt att hålla koll nuförtiden, JAGET är borta. Ett av korten påminner mig om människan jag var tre för liv sen...
Att betrakta honom är som en saga...
Det tar fem minuter att ta sig ut från villaområdet till utvägen, tagit tid nära hundra gånger. Hjärtat dunkar så hårt att min beniga bröstkorg börjar skrika av smärta. Jag rotar snabbt i väskan och tar fram den röda peruken, har placerat den på mitt huvud så många gånger att jag kan få den att sitta perfekt på endast en minut. Jag passerar människor jag normalt hälsar på när det är ljust ute, men nu är det den mörka delen av dagen så jag fortsätter att gå.
Plockar upp mitt nuvarande JAG kort och springer ut efter bussen...
