Mellan fyra ögon

Han drar sin jeans jacka runt mig, långsamt lutar jag mig mot han. Hans armar är varma, hans blick stadig, hans andning lugn. Vi båda är stolta över oss själva ikväll, inga fler smälta snöflingor i havet. Livets gloria skiner...

Jag är stolt över min vilja till att finnas, att le och leva. För första gången på länge ser jag med två ögon igen. Jag lovade mig själv att hålla fast vid mitt löfte innan solen stiger, och det gjorde jag också. Inte längre söker jag efter frid, den efterlyser mig. Jag slåss inte för mitt hjärta, den bultar för mig. Viktigast av allt lever inte jag för andras skull, jag lever för mig själv.

Han är stolt över sig själv för att han har avslutat hö...

Vi somnar aldrig, utan är liggande i soffan och stirrar på taket, blundar endast för några få tysta minuter. Njut för imorgon finns vi inte mer...


PS: grattis till hajen













Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0