Who Knew

När jag va liten älskade jag att gunga och sjunga, fanns en pojke som satt på staketet och retade mig för det. Han mobbade mig för alla möjliga saker, mina leksaker, mitt utseende och mitt hem. Trots det lekte vi med varandra tills den dagen jag flyttade... minnet av hans lockiga hår och gröna ögon svagna med åren...

Livet är konstg och underbar... spola fram människans levnadslopp 13 år...

Ett meddelande i inboxen... du ser bekant ut...
Lockarna har han rakat bort, men det är fortfarande han..
Skämten plockas upp där de lämnades, mobbandet med... Men idag uppfattar vi varandra som vuxna gör. Det är överväldigande att se vart livet tar en, se att vi människor tänker och tycker som vi gjorde när vi var mindre, idag bara med lite mer erfarenhet...












 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0