Förlorade år
Det är svårt att vara människa.
För den här natten finns det inga masker, vi tar av oss dem. Jag vet vad hon tänker, vad hon känner.
Du lämnade mig...
Jag försöker finna orden som kan uttrycka vad mitt hjärta känner, smärta är min lärare...
Min syster, min själ, min hela härlighet. Förlåt, förlåt för smärtan mina handlingar orsakade dig. Jag va tvungen... Jag va tvungen att rädda mig själv för att kunna vara där för dig i framtiden. Den skulden bär jag med mig med varje andetag, men du ska veta att jag aldrig aldrig lämnade dig. Du cirkulerar runt i min blodomlopp, åren utan dig bestod jag utav en halv människa.
Våra ögon fylls med tårar. Jag tror att vi båda är trötta på att bli uttorkade av salt... Snälla min syster älska mig igen...
Kommentarer
Trackback
