Så funkar livet...

Hon kasta sitt koppar röda hår i luften, fräknarna klättrade upp varje gång hon log. Reggae musikens toner förenades med luften, den spred sig runt mellan betong husen. Våra dagar i förorten gav ifrån sig glädjeljud. På sen sommar nätterna brukade vi alla grilla och tjuvröka, skoja och springa runt i hoodkläder.

Dagarna kom och åren gick. En blev hemlös, en lämnade livet, en annan gifte sig med drogerna, resten gick vidare. För dem åren var det vi mot världen, vi höll ihop. Naivt att tro att vi skulle vara vänner för alltid... vi trodde vi alla skulle vara vänner för alltid...












Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0