JUST A THOUGHT



The Pixies- Where is my mind



 

Utkast: Dec. 5, 2010

Hon berättar att hon blev såld som sexslav i Irak av sin egen pappa, förlorade sin oskuld när hon var endast 10 år gammal, 6  killar samtidigt... Flydde och hamnade på rödakorset som senare skickade henne till Sverige, blev adopterad av en svensk familj. Idag är hon 14 år gammal och har en pojkvän vid namn Erik, hon går i skolan och spelar fotboll på fritiden... Mina synorgan tåras upp när hon berättar sin historia, jag beundrar hennes styrka, en underbar utstrålning lika stark som himlakroppen där uppe... Kuratorn bestämmer sig för en rast.. alla tjejerna reser sig upp för att sträcka på benen, efter pauset är det min tur att berätta min historia...






Utkast: Dec. 4, 2010

Svinkallt ute.. orka inte gå hem från jobbet så jag hoppar in i en taxi, med en bra ekonomi tänker man på sina tuffa dagar..

Rotar igenom alla hyllorna... så jävla onödigt, vet att jag inte hittar något. Kylskåpet, frysen.. tom. ätit så dåligt sista tiden att jag inte får min mens längre, omtumlad, svag, vanmäktig. Två kr och en liten påse salt som jag tagit från MacDonald`s.. allt jag har i den nya staden som kryllar av främlingar. Jag känner mig ensam...






Utkast: Dec. 3, 2010

Det är kallt ute.. de menar bara väl, konstruktiv kritik. Jag tuggar på min veggieburgare och lyssnar.. ord och meningar som du är självisk, dålig lyssnare, väx upp.. det är inte första gången. Hur förklarar man för sina vänner att man redan vet allt detta?.. jag lever allt för ofta i min egen lilla värld, tänker för mycket och dissekerar livet, kan faktis ha långa konversationer med folk utan att minnas vad jag själv sagt.. Bryr mig så mycket om allting att jag inte bryr mig, evig tomrum i min själ, hör hemma överallt men ingenstans, ensamvarg med personlighet... vet inte, jag är känslig.. en mycket känslig människa











Utkast: Dec. 1, 2010

Han räcker ut sin hand och ler, tvekar inte, aldrig. När jag skakar på huvudet fortsätter han att le, den här gången med ett hat som inte benådar, illasinnad, sedan vänder han sig om för gå sin väg men stoppas... tjejen brevid mig ropar, med ett naivt beteende hoppar hon upp och tar tag i hans arm.. Jag får en stark känsla av att den där tjejens liv aldrig blev desamma igen. Indisponerad.. jag är  



Roll on 12:00am

Butterflies

Inatt snöar det i Stockholm, södermalm dansar med ett snötäcke. Måns Billner skapar känslor med sina fingertoppar när jag läser en av mina dikter/låtar... Ett skämt på 15 minuter slutar med ett vackert pianostycke till min röst.. Jag tackar honom för en helt underbar dag..



Här har ni vår låt- Butterflies

(klicka på länken och sen Jade-butterflies så spelas låten)
http://www.speedyshare.com/files/25431724/Jade_-_Butterflies.mp3

He sighs, leaving her speechless
What a day to ask someone to die
And tomorrow, he will know better than she
There for there will never ever more be a we
For he sees it, he feels it
and he knows

He took the last breath of this creature
he pushed it down and it will never rise again
He stroke it one last time with his fingers
and now he has gotten it`s colours all over his hand
For what you ment is not what you got
and what you got is a death of a butterfly
Is a death of a butterly...

Lyrics written by: Dno





utkast: nov, 27

Klockan är kvart över fem på morgonen.. Antar att du vill läsa fler utdrag från mitt konstiga liv. Men vet du vad.. jag existerar inte för att enbart underhålla dig, clown. jag skriver inte heller för att ge dig tillfället i act att snoka runt i mitt liv, gå aha och rota lite till... inte för att du ska försöka förstå mig, misslyckas varje gång.. Nej jag skriver inte för dig. Bryr mig bara inte tillräckligt mycket för att tänka .. för vem?






Utkast: Nov. 20, 2010

Ljudet av vattnet i duschen.. Sirenerna utanför ekar över londons gator.. endast ett obekvämt pip i mitt huvud, dunkar min hjärna som en hora. Jag reser mig upp och sätter ner fötterna vid sängkanten. Här igen, fyra år för att jag faktis älskar honom.. Två gladiatorer som vägrar ge sig, sadister, envisa, lättköpta.. Men vet att jag aldrig kommer säga det.. att jag älskar honom





Utkast: Maj 12, 201

Konst har alltid vart en stor del av mitt liv, jag minns hur jag för några år sen var tvungen att undervisa konsthistoria på mina egna bildlektioner.. allt för att kunna köpa lera billigare via skolan.. Efter lektionerna satt jag oftast kvar och läste böcker i min ensamhet. En bok som kom att förändra mitt liv...




Utkast: jan 12, 201

A- Jag visste att du skulle bli min en dag..
D- Jasså?
A- ditt hår, jag blev kär första gången du släppte ut..

Jag börjar skratta åt den smöriga konverationen.. men hennes blick förblir lika seriös och ödemjuk. Hon lutar sig fram och kysser mig, sen res..



Utkast: jan 1, 201

Klockan är över sju på morgonen... fortfarande ingen sömn. Gick ut på balkongen för lite luft, vintern är här och de stora maskinerna är i full gång med att plöja snön.. det pep till i öronen samtidigt, fyra år av tinitus brukar låta så. I all oljud börja jag le lite för mig själv. Det ordnar sig, allt kommer att ordna sig..






Utkast: jan 8, 201

Så mycket ciggarettrök i köket, svårt att andas.. varmt också. Glass? A fan hämta en till mig med, jag är snart färdig. På bordet framför honom ligger det tre högar med pengar, några hundratusen.. minst. När jag öppnar frysen för att ta ut glassen lägger jag märke till något som inte hör hemma i en frys... En blålila människotumme. Medans vi äter glassen förklarar han att någon är skyldig honom pengar. Han hinner inte berätta färdigt historien... frugan och barnen är hemma från ICA..




Utkast: Maj 1, 201

Han hade precis som oss alla andra sina drömmar när han var yngre... men idag är hela hans liv liknad vid vägen han kör bilen på denna kväll... en oändlig cirkel.. Med en fet joint i ena handen och den andra på ratten röker han upp sina drömmar. Hans manlighet skulle reflekteras på det han har åstadkommit i livet arbete, kändiskap, pengar, brudar, respekt, FAME... Istället kör han upp bilen som han köpte för några hundra tusen i kontaner genom att hussla.. stannar den där hans drömmar börjar... jag kliver ur och tackar för skjutsen även fast jag höll i bilbältet hårt.. jag kliver in på nattklubben i mina klackar och ser det ... killens luftslott.. vid mitt bord.

Det sägs att vi lär känna oss själva med åldern, vår identitet formas... Men jag känner mig bara mer och mer vilsen för varje år som går. Att kastas mellan världar fyllda av sex, droger, kändisar, misshandel, fattigdom, rikedom, bibliotek, gränder, modellagenturer, betonghus, miljondollar hotell, konstmuseer, parkbänkar och bondgårdar... Man lämnas med den viktigaste frågan, vem fan är jag?




amen

På fiket sitter vi och har en djup dikussion om Gud finns eller inte, medans alla pratar i munnen på varandra minns jag mina ensamma nätter som barn... Hur jag öppnade mitt lilla smyckskrin, pappa köpte den till mig i Stor och Liten.. Den lilla ballerinadansösen börja dansa i speldosan varje gång den öppnades. Jag blundade och bad till Gud...

Med åren förstod jag att det spelade ingen roll, livet är kaos..  Ingen gudomlighet, Jahve, metafysik eller paranormala makter kan styra något så morbid som självaste livet. Jag slutade tro på gud för längesen.. 



Suna No Oshiro- Music Box 




bullet proof

Jag har haft en återkommande mardröm i många år... Jag är en liten flicka som sitter ihopkrupen i ett hörn i ett gammal kök.. Några meter bort sitter det en människa på golvet och håller ett fast grepp om en gråtande liten pojke som är endast några år äldre än mig. Brevid dem står en äldre man upp och håller i en grillspett som glöder i handen, han värmer järnstången på ungsplattan omsorgsfullt... När han närmar sig den lilla pojkens arm.. gräver jag mitt ansikte ner i mina händer. Barnets bönade skrik skär griffeltavlan i min själ, det ilar i hela kroppen och jag går in i ett tillstånd av vakum... rycker till och vaknar kallsvettig.. Jag kan aldrig somna om på nätterna för att denna händelse är tragisk nog ett bortträngd minne av en verklig händelse som min hjärna återspelar i mitt omedvetna...ormgift i min vardag.



Slow motion bullet through various objects


all hallows eve



PHOTOS BY DNO

Sista inlägget

Jag antar att det har blivit tid för min slutsats.. Jo i slutet är det inte åren i ditt liv som räknas.. Utan livet det har funnits i de åren.. Människans existens består av ett antal besvikna känslor och bryts endast med en förbannelse av depression...





Morbid curiosity

När frihet kommer med nedblodade händer... det blir lite svårt att skaka dennes hand. Men idag tror jag att jag ha funnit ett sätt att släcka min blodtörst.. MMA. Många killar blir förvånade när jag uttrycker min kärlek för blodiga fighter... Sanningen är att jag försöker att låta bli allt som har med våld och blod att göra... det är alltid de farliga sakerna som får mig att känna mig levande.. Jag hör absolut ingenting under matcherna... endast mitt hjärta slå..









to my strangers

Folk lämnar så bra kommentarer.. Uppskattar verkligen det.

Mr P..

Hej jag läser din blogg och ser alla mörka höstgråa bilder, det är vackra bilder, jag hade gärna suttit med dig hela årstider på den parkbänken och lyssnat på chopin och pratat om duvorna, jag hade velat ligga under bar stjärnhimmel på det fuktiga gräset en sommarnatt och bara tittat ut i oändligheten tillsammans med dig... men jag vill inte förstöra den tanken så jag låter den vara orörd genom att inte säga vem jag är.


En vän från förr..

Det är du som skiljer dig själv från mängden, men det behöver inte betyda att det är något negativt. med den bakrunden o allt de mörka du har inom dig har du funit ett kreativt sätt att använda det på, något som aldrig skulle komma från oss "normala", du är speciell, när du väl inset hur unik du är så kanske ditt sinne får ro... jag önskar dig lycka =)


Andreas..

Hej, igen!
Vet inte rikitgt hur jag ska formulera mig for att ens komma i narhten av den formaga du har att formedla lidande, sorg, gladje och hop. ville bara saga att din blogg ar underbar. Du far lasaren att slukas av en kansla sa svar att undvika en tar eller att utbrista i skratt. Tak for att du haller denna blogg levande.




I am a graveyard

Denna bärande konstruktion, halvt fungerande... Sjuksköterskan tar tag i min arm, reser mig från rullstolen och hjälper mig ner på toalettstolen. Jag blir andfådd, bryter ihop och börjar gråta... jag kissar blod.. igen. Mina ruttna lugnor kan knappt dra in syre... 36 kilo, jag vet inte om jag överlever detta...







Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0