Old School


Jag gick förbi min gamla skola igår.. Jag hade alltid en mycket speciell relation till min gamla fotolärare.. bestämde mig för att gå in och säga hej. Vi möttes i hallen i den långa korridoren. Vid första ögonkastet såg han tidlös ut.. som om tiden hade stått stilla alla åren vi inte hade talats vid.. Men det var endast för en halv sekund.. Idag har Thomas en käpp för att orka stå upp och hans hår är gråare.. Men en sak förblir desamma.. människans personlighet.. Han blev glatt överraskad och kramade om mig länge..

Vi satte oss ner på hans kontor och hade en konversation om de senaste åren i våra liv, sen visade han mig dem renoverade lokalerna. Vi slutade i lärarrummet där vi tog en fika och pratade om olika ämnen som musik, drömmar, konst, religion och astronomi..

Dno- Jag är här ett tag.. Vad ska vi hitta på? Konstmuseet?
Thomas- Det du.. det är ett måste.










People Like You Need To Fuck People Like Me


My First Love


Planet landar.. Min puls går inte att mäta.. Med resväskan i handen går jag med raska steg och bemöts av en människoskara som väntar på anhöriga. Mina ögon letar igenom folket.. stannar till.. Jag känner igen rösten bakom mig. När jag vänder mig om och möter hans blick drar jag på munnen. Vi kramar om varandra hårt.. min fingrar tappar taget om resväskan.. Det tog oss flera år att hitta tillbaka.. men vi är här nu..


Mina ögon tåras upp när han drar sina armar runt mig, det är dags att släppa taget.. taxibilen väntar. -Lova mig att om vi någonsin hittar tillbaka.. det blir utomlands. Vi tar var sitt plan och möts upp någon annanstans i världen, i ett annat land. Jag nickar och kysser honom..




Regina Spektor - Fidelity


Feelin` Like A Crimminal


Sitter med morgonkaffet och reflekterar över mig själv.. Hur kan det komma sig att jag, Dno som har vuxit upp i miljö där folk blir kidnappade i bakluckan på bilar och slängs ut blodiga några timmar senare, en miljö där tjejer slåss med krossade glasflaskor, där street attityden är ständigt närvarande. Hur in i helvetet växte jag upp till att bli en filosof vars favoritsyssla är att vandra omkring på olika museer i 6 timmar och överanalysera tavlor? Hur kunde jag växa upp till att älska böcker, klassisk musik och politik?.. nördigt värre, eller?

Hur som helst, till er som känner att ert öde redan är förutbestämd av olika anledningar. Låt aldrig andra människor definera vem du är..





Angel Haze - 6'7 Freestyle
 
 


My one regret in life is that I am not someone else.


Det börja med att han endast var en läsare men idag en cool vän.. Jag skriver ibland om mina vänner, det är för att jag har haft turen att lära känna mycket intelligenta, roliga och flummiga människor. Jonny Van är en av dem.
Han bor i Norge och jobbar på Levis store i Oslo.. killen har stil..


Förföljd av en svart katt. Jagad av min egen skugga. En berg- och dalbana som ett vattenfall. Adrenalin. Tvärstopp i nittio graders lutning. Hoppar av mitt säte och svävar istället uppåt lätt som ett fjäder. Katten vänder sin rygg och min skugga möter ljus. Glädjerus.

Written by: Jonny Van



Music- Despicable Dogs- Small Black                Photo- Jonny Van


MOOD


MENTAL MASTURBATION

Sex with you is really a Kafka-esque experience..
I mean that as a compliment.



Radiohead - No Suprises


Feb. 22, 2011


Klockan är 07.00.. ligger nyvaken i sängen och äter det sista som finns kvar av min kladdkaka jag gjorde inatt..
Jag vet inte riktigt varför jag stiger upp så tidigt varje morgon.. behöver igentligen inte det. Den här bloggen är en direkt väg till min hjärna, mina minnen och reflektioner. Och nu säger jag det, jag förnekar mig själv, allting är kaos.. Allt ordnar sig intalar jag mig själv.. allt ordnar sig..







Feb. 20, 2011


Måns- Du påminner mig om min syster.. jätte glad utåt men ledsen inuti.

Dno- Jag tror att jag alltid kommer vara sorgsen inuti.. helt enkelt en del av mig. Jag har skrivit en hel del inlägg som handla om det mörka i mig, tomheten, strävan efter något okänd.. alla tankar om att vilja ta livet av sig själv.. Men ett år, 10 000 cigaretter och lite självdistans senare har jag märkt en sak.. All min kreativitet kommer från denna mörka plats, det är en ständig tomhet som hela tiden längtar efter en plats som inte existerar. Och det är just detta som hela tiden driver mig till att utvecklas och skapa. Det är en farlig skörhet som allt för ofta tvingar mig till att leva på gränsen.. en farlig skörhet som definerar mig..jag är.





Feb. 19, 2011


Det här är wierd.. så wierd att jag får gåshud..

I juli förra året skrev jag det här inlägget.
Klicka på länken ---> http://dno.blogg.se/2010/july/utkast-juli-7-2010.html#comment

Jag råkade av en ren slump hitta det här kortet på nätet.. någonstans i Montenegros huvudstad Podgorica har någon sprayat den här coola bilden på en vägg..






Feb. 17, 2011


Jag tar ett långsamt steg bak.. tystnad. Min pappa berättar vad som har hänt.. den vithårige gamla mannen rör sig inte.. Hans kropp fryser till och slutar andas, hans blick dör långsamt. Sen slår det honom och han faller ner på golvet i hallen. Pappa sätter sig ner och gamlingen kryper in i hans armar, en omfamning ord inte kan beskriva. Ett skrik utan ord, en vädjan utan nåd.. en mördad son. Jag går ut och lämnar de två ensamma, stänger långsamt dörren till sorg..







OSCAR


Jag kommer aldrig någonsin förlåta Oscar Akademin för 2008 då de missade en oienkännlig Viggo Mortensen i sin roll som Nikolai i filmen Eastern Promises, inte heller förnekelsen av erkännandet David Cronenberg förtjänar. Samma känsla uppstår när folk har missat Joe Pesci i The Goodfellas från 1990, som tur passerade detta inte lika lätt Oscar grabbarna.





Feb. 15, 2011


Jag inser att jag är lidandets geni.. Att jag inom mig själv, med stor framgång, lyckats skapa en gränslös och fasansfull kapacitet för smärta. Jag inser också att grunden till min pessimism inte är förakt inför världen, utan självförakt. För hur skoningslöst jag än tillgör instutitioner eller personer när jag talar.. så skonar jag aldrig mig själv.. Det är alltid mig själv jag först och främst spänner bågen.. mig själv jag först och främst hatar och föraktar..



Hurts - Illuminated


Feb. 5, 2011


Jag föddes med musiken inom mig. Musik var en av mina delar. Precis som mina revben, mina njurar, min lever, mitt hjärta, liksom mitt blod. Det var en kraft som redan fanns inom mig när jag föddes till denna värld. Det är en nödvändighet för mig, precis som mat och vatten. Musik är ljudet av mina känslor, mina passioner som älskar och njuter av varandra..





Phantogram - When I'm small





Utkast: Feb. 2, 2011


Schweitz, zurich.. gamla delen av stan. Trots att klockan är fyra på morgonen, kryllar gatorna av människor. Lik en ensam molm på himlen vandrar jag längs vägkanten denna tidiga morgon.. Söndagsmarknad, ärligt talat är jag så trött att jag inte ens vet vart jag är påväg, cigaretten i handen kastar jag i en vattenpöl jag passerar.. ahh jag älskar ljudet av den glödande askan kyssa vattenytan..






Friends - Band of Skulls




SPLIT. EMPTY. FILL. ROLL. LICK. LIGHT. ENJOY



Utkast: Jan. 22, 2011

Ryd, förorten.. antar att jag kan kalla det för mitt nya hem. Han säger inget..bara ler. En pinsam tystnad uppstår och precis när han stoppar piggelinet i munnen börjar han att flina. Det stänker glass i mitt ansiktet och båda börjar skratta. När han kysser mig känns hans blåa ögon närmare mig än någonsin.. vill inte falla. Han säger att han lovar att aldrig såra mig.. tomma löf..





Utkast: Jan. 21, 2011


Han ber om porrtidningen.. Jag vill inte ge bort den, det var jag som hitta den. Kurragumma leken slutade med mig i en gammal garderob bland en massa mögliga kläder, tillhörande en döende gumma.. Han börjar hota mig med att förstöra min barbiedocka... NEJ svarar jag ännu en gång..  Han tar tag i min docka och slänger den i ugnen, värmen vrider han till 275 grader. Med porrtidningen hårt i mina händer bevittnar jag dockan gå från fast form till flytande form.. Men tidningen är fortfarande min.. 






A serbian movie soundtrack




I LIKE TO DISSECT. DID YOU KNOW I'M UTTERLY INSANE?






LIKE A PUNK


Jag minns hur han la sin laptop i sitt knä och spelade den oredigerade versionen av denna låt för mig, Jag fastnade för melodin och skämtade om min egen lilla version av den.. monki o, monki bo.. Kul att se slutresultatet.. hett hett hett. Vare sig folk gillar Adams musik eller inte.. han är en inspiration till alla som tvekar på sin inre förmåga till att skapa sin egen version av verkligheten.





Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0