DNO

Sitter och bloggar, lite musik i bakgrunden, chattar, horan hälsar på....

Hiroshima i min bröstkorg, åtta ton av ren energi, kluvna atomer som krigar för att kunna komma ut. Jag tror jag dör, överlever inte denna gång. Min gråt hörs igenom väggarna det vet jag, hör alltid grannen slå sin fru. Jag kämpar efter luft, min abstrakta röst i huvudet skriker jävla hora! Jävla attack! Min hjärna försluter sig långsamt, hela nervsystemet ryker ihop, nu skriker jag högt. Min plågsamma röst plågar mig. Snälla jag orkar inte mer...

Bort från sängen, jag ramlar ner på golvet... Mina händer skakar och jag kämpar förgäves att hålla mobilen stadigt i handen. Gapar så mycket jag bara kan utan att uttala några ord, smärtan är för stor, ilar i hela kroppen. Efter vad som känns som en evighet börjar mobilen ringa.... första signalen, drar andan... andra signalen, pustar och flämtar... tredje signalen.... hallå... jag vrålar av smärta... herre gud vad h... 


Detta hände för nåra timmar sen, är helt slut i hjärnan nu, gonatt på er