DNO

Vi strosa omkring på stan idag, mina tankar försvann bland alla byxor, tröjor och jackor.... Han har blivit en man.
Pojken jag kramade och sa hejdå till för ett antal år sen har växt, hans många centimeter har hunnit ikapp hans hjärta.

Jag låg i sängen och halvsov, han öppnade dörren långsamt och tittade in. Det ljusblåa månskenet lyste upp hans ansikte genom fönstret, han såg sorgsen ut...
Jag flyttade mig åt sidan och gav plats åt den lilla pojken i sängen, han va knappt 6 år gamal. Jag drog täcket över oss och kramade han hårt mellan mina armar. I nattens tystnad viskar han till mig- Jag mår inte bra men ville inte väcka pappa... Att en liten pojke kan vara så osjälvisk och tänka på andra imponerade mig. En gamal mans själ fast i en liten pojkes kropp... Jag lovar han att allt kommer att ordna sig, vi somnar långsamt med dem långa minuterna som går.

Till min lille bror som fyller 17 år, vackert att se vilken man du har blivit