insomnia
Jag har ingen aning om hur många dagar solen har skapat, hur många timmar det var sist mina bruna ögon såg solljuset, sen jag tuggade på mat, sen jag blundade och kännde sömnens land ta över mig. 38 kilo, av skinn och ben, köttet svek mig och bestämde sig för att lämna denna inferno. Det lilla som finns kvar har börjat att förmuntla, snart blir jag föda åt maskarna
Allt började med att min deprimerade själ vände på dygnen och hängde en stor filt över gradinerna... Min späda kropp ligger nu i sängen i det dammiga rummet. Från sängkanten hör min tröga hjärna röster men jag kan inte avgöra om allt sitter i hjärna eller om någon annan sitter där.
En elefant balanserade på en liten liten tråd, det tyckte han va så intressant så han....
Kommentarer
Trackback
